Vet inte vad man ska kalla det riktigt?
torsdag, januari 1st, 1970Vet inte riktigt vad man ska kalla det för, det jag känner alltså! Jag känner mig egoisktisk, rädd och ensam. Har ni någonsin haft den känslan så vet ni hur det känns. En känsla som är väldigt svår att förklara men ända så verkar det så uppenbart. Min pojkvän som ni alla vet om, det är han som skapar den här känslan. Han får mig att må bra, han ger mig kärlek i fulla drag. Han är den enda jag någonsin vill ha, jag tror att min kärlek till han är obeskrivlig, eller jag vet att den är det! Det är därför jag har den känslan hela tiden. Jag vet ju att han inte ska lämna mig, men ändå så känns det som att jag inte vet vad jag skulle göra om han lämnade mig. Blir så rädd, riktigt jävla rädd. När man älskar någon är man inte bara rädd för att förhållandet ska ta slut, utan också att livet ska ta slut. För om förhållandet håller i en evighet, men att livet förstör förhållandet då vet jag inte vad jag gör. Usch konstig känsla, man ska inte tänka så men men.. Saknar dig så mycket älskling, snart får vi vara nära varandra hela tin! <3
/nickholina
