saknaden!
Alla ni som läser det här, hon som jag skrev om är "ingen" specifik. Ville bara förmedla en känsla i det jag skrev ikväll! Hoppas att ni känner det jag kände när jag läste allt efter jag skrivit det.. – nickholina
Dödsanonsen
Söndagen den 6/4-08 lämnade Anna Rebecca Johansson oss med en stor sorg och saknad . Frågan ifrån oss alla är självklart varför?
-Från mamma och pappa, släkt och vänner!
Vår kära Rebecca
Du föddes en regnig vårdag i april, du var så spröd och vacker . När du föddes gav du oss alla en mening, du spred värme och glädje emellan oss. Vi kommer alltid att vara din mamma och pappa, din vän även fast du har lämnat oss. Vår stora fråga kommer aldrig att bli besvarad, det ända man kan tycka och tänka är hur kan något sånt här ske? Hur kan våran älskade dotter, våran bästis bara vilja ta sitt liv? Vi alla önskade att vi hade kunnat hindra det som skedde, ditt val!
Oavsett vad så är du våran Anna Rebecca johansson.
Vila i frid 6/4-08
-I kyrkan lät det ungefär såhär:
-Vi har samlats här idag för att ta farväl av Rebecca Johansson . Som vi alla tyckte väldigt bra om. Hon lämnade oss dock för tidigt . Hon hade en dagbok som hennes mamma och pappa tog med hit idag, hon ville att ni alla skulle få höra hennes dotters sista ord. Några rader som verkligen berör, så luta er tillbaka och försök att sätta er in i Rebeccas situation. Försök att känna hur hon kände, för det hon kände var något som man inte ska känna i den åldern.
——————————————————————————————————————————————————————
-Rebeccas dagbok/ avskedsbrev!
Hej alla nära och kära, vänner och ovänner. Vi alla visste att den här dagen skulle komma, men vi visste inte riktigt när och hur snart. Jag var den enda som visste, som kunde avgöra och det står jag för. Jag gjorde ett val , ett ganska stort val och att jag våga? Ja det kan man undra, är man så less på livet eller på allt i princip, då vågar man! Eller man måste våga, för man orkar inte all smärta, ångesten för allt man gjort, allt man inte gjort det tränger in i en! Hallå jag är/var bara 14år, USCH! hemskt att änns bara tänka på det. Men alla ni som har samlats idag, tänk er för! Vem kommer här näst? Ska det behöva vara såhär? NEJ! Jag hoppas att jag var den första och den sista som lämnade just er, hoppas att ni förlåter mig någon dag! eller att ni iallafall förstår, snälla förstå mig? Gråt inte, herrgud! Tänk bara att nu har lilla Becca Johansson fått frid!
//Från eran becca!
